Erik Ludvig Sunnemark

• Sunnemark, Erik Ludvig & Sunnemark, Fredrik (2024). Collaboration, sustainability, and democracy. Constructions and understandings of social responsibility in Swedish universities’ strategic planning documents . Sociologisk forskning. ISSN 0038-0342. 61(1), s. 7–39. doi: 10.37062/sf.61.25138. Vis sammendrag

  Building from debates about academic capitalism and universities’ adaptation to surrounding society, this article analyzes the vision and strategy documents of Swedish universities. Using Bacchi's What's the problem represented to be approach, we analyze how and to what extent such documents advocate for the adaptation of universities’ activities to the demands of surrounding society and market economy, and the societal and institutional problems such adaptation processes are considered to counteract. In all documents we find an externalization imperative, where universities plan for an adjustment of activities to the demands and interests of external actors. Primarily, this applies to their advocacy of a utility ideal, promoting the instrumentalization of knowledge and its transformation into tools for external actors’ goals and purposes. This adaptation process is partly articulated as responding to the problematic aspects of previous university ideals, understood as characterized by introspection and exclusion, partly as responding to overarching “societal challenges”, understood through sustainability discourse. In the article, we discuss these problem representations critically, contextualizing them in relation to knowledge capitalism and the postmodernization of knowledge.

• Sunnemark, Erik Ludvig; Sunnemark, Fredrik; Dahlquist, Karl; Gahnström, Emil; Assmo, Per & Piper, Laurence (2023). Bridging theory and practice through Work-Integrated Learning (WIL): critical perspectives on the conceptualisations of WIL at a university in Sweden. Critical Studies in Education. ISSN 1750-8487. doi: 10.1080/17508487.2023.2294462. Fulltekst i vitenarkiv Vis sammendrag

  In this article we interrogate how University of Sweden (UoS), the leading Work-integrated learning (WIL) university in Sweden, represents WIL publicly, discussing this in relation to higher education’s changing role within an increasingly knowledge-based capitalism, in which knowledge and research become subsumed under demands for market utility and student employability. Through analysis of WIL literature we distil a theory-practice ‘gap’ with spatial, institutional, epistemological and pedagogical dimensions that WIL as a field of educational practice tries to ‘bridge’. We use this conception to deconstruct how (UoS) presents WIL to potential students, partners, employers, and society at large. We find that while the university at the central level presents WIL as a synergistic and multi-dimensional activity that bridges the theory/practice divide to produce ‘advanced knowledge’ and employable students, the actual educational programs articulate WIL in a manner which privileges practical usability and employability over theoretical knowledge, in line with an academic capitalist focus on utility. Further, there is a significant difference in how vocational and academic programmes implement WIL. Whereas WIL components seem relatively easily integrated into professional programs present, academic programs must undertake advanced discursive manoeuvres to incorporate WIL’s principles into what would otherwise be quite theory-focused programs.

• Sunnemark, Erik Ludvig (2023). Articulating post-apocalyptic environmentalism: global civil society and the struggle for anti-colonial climate politics in the climate movement. Globalizations. ISSN 1474-7731. s. 1–18. doi: 10.1080/14747731.2023.2288405. Fulltekst i vitenarkiv Vis sammendrag

  This article examines the dynamics of the climate movement’s (CM) engagement within global civil society (GCS), focusing on how this relates to its evolving commitment to anti-colonial climate politics and the wider, ongoing tensions between actors from the Global North and South within the movement. Here, this article contributes with a theorization on how counter-hegemonic and anti-colonial social movement alliances can be forged in GCS, building from neo-Gramscian, post- and decolonial concepts. This theorization builds on a study of the COP26 Coalition’s efforts in Glasgow in November 2021, exploring how the coalition strategically utilized post-apocalyptic environmentalism to amplify Southern and anti-colonial perspectives within the broader CM and to carve out a space for such perspectives within GCS. However, this study also highlights how GCS spaces are shaped by a neo-colonial global hegemony which fosters structures of Northern epistemic dominance which often function to de-legitimize, exclude, or co-opt non-Western knowledges and movements within GCS.

• Sunnemark, Erik Ludvig (2022). From Progression to Explosion. Historical Time and Revolutionary Change in Marx, Gramsci, Benjamin, and Fanon. Theoria: A Journal of Social and Political Theory. ISSN 0040-5817. 69(172), s. 60–82. doi: 10.3167/th.2022.6917203. Fulltekst i vitenarkiv Vis sammendrag

  Inspired by contemporary criticism(s) levelled against evolutionist conceptions of history present within much classical social theory, this article seeks to discuss alternative conceptions of historical time, modernity, and coloniality within the works of Marxist-inspired thinkers who have sought to tackle the problematic aspects of evolutionism and ‘historical progress’ head on – namely, Antonio Gramsci, Walter Benjamin, and Frantz Fanon. After discussing orthodox Marxism’s ambivalent relation to notions of historical necessity and human agency, the article turns to discussing Gramsci’s anti-economistic conception of hegemony and Benjamin’s and Fanon’s respective conceptions of the ‘dialectics of rupture’ in order to present alternative conceptions of historical time which partly or fully depart from orthodox Marxism’s tendencies towards evolutionism, albeit whilst retaining a focus on dialectics, power struggle, and revolutionary transformation.

• Sunnemark, Erik Ludvig & Thörn, Håkan (2021). Decolonizing higher education in a global post-colonial era: #RhodesMustFall from Cape Town to Oxford. Review of Education/Pedagogy/Cultural Studies. ISSN 1071-4413. 45(1), s. 53–76. doi: 10.1080/10714413.2021.2009749. Fulltekst i vitenarkiv Vis sammendrag

  Considering globalization as part of a post-colonial conjuncture, the examination of the politics of decolonization is essential to understand key conflicts in global civil society. Recently, a global movement for the decolonization of higher education has played a key role in this context, with the #RhodesMustFall movement being particularly important. Starting at the University of Cape Town and spreading to Oxford University, the movement initially protested against the presence of statues of Cecil Rhodes at both sites. We argue that the #RhodesMustFall movement is part of what we call a global field of decolonial politics. We also demonstrate how movement discourse is necessarily rearticulated when shifting context: the primary characteristic of the UCT discourse is its constitution of “black” subjectivity, while the Oxford discourse is largely shaped by the diasporic situation of formerly colonized peoples within an ex-metropolis, constructing multiple plural subjectivities and recovering issues of race and coloniality from political margins.

Se alle arbeider i Cristin

• Tica, Sabina; Kjos, Hannah Løke; Birkvad, Simon Roland; Ahmed, Uzair; Sunnemark, Erik Ludvig & Hjelle, Karoline Blix [Vis alle 11 forfattere av denne artikkelen] (2024). Skal vi forske bak lukkede dører? Klassekampen. ISSN 0805-3839.
• Sunnemark, Erik Ludvig; Andersson, Mette; Melby, Eli Ramsvik; Bygnes, Susanne & Kok, Erlend Hua Lun (2024). Sosiale bevegelser og sted - Fra Gule Vester til russiske fredsaktivister.
• Sunnemark, Erik Ludvig (2024). Towards a globalised understanding of Black political subjectivity. Black Lives Matter in the UK, Sweden, and global civil society.
• Sunnemark, Erik Ludvig (2023). Towards a re-empowerment of suburban and immigrants’ movements in the Nordic welfare states: a review of Suvi Keskinen’s Mobilising the Racialised ‘Others’. Nordisk välfärdsforskning | Nordic Welfare Research. ISSN 2464-4161. 8(3), s. 233–236. doi: 10.18261/nwr.8.3.6.
• Sunnemark, Erik Ludvig (2023). Den globala rättviserörelsens spöke. Fronesis. ISSN 1404-2614. Vis sammendrag

  I sina tillbakablickar vänder sig Sunnemark till Fronesis temanummer Rörelse (nr 16–17) från 2004 för att undersöka kontinuiteter och brott mellan det tidiga tjugohundratalets globala rättviserörelse och vår tids krisande nyliberalism och växande globala klimaträttviserörelse.

• Sunnemark, Erik Ludvig (2023). Zizek. En häst utan ryttare. Röda rummet. Radikal kvartalstidskrift. ISSN 1403-3844. s. 8–11. Vis sammendrag

  Få samtida filosofers ansikten är så kända som Slavoj Zizeks. Men bakom de yviga gesterna, de karaktäristiska sniffande lätena och de spektakulära, ibland skandalösa, kommentarerna till politiska frågor döljer sig ett lika egensinnight som viktigt bidrag till den politiska teorin. I detta bidrag till serien samtida marxistiska tänkare introducerar Ludvig Sunnemark Zizek och hans idéer om ideologi och subjektivitet.

• Sunnemark, Erik Ludvig (2022). Sleepwalking into an era of climate apartheid from which no one is immune. Global civil society, COP26, and decolonial climate justice after the covid-19 pandemic.
• Sunnemark, Erik Ludvig (2021). Är motståndet mot COP26 början på en ny, radikal klimatrörelse? Internationalen. ISSN 0345-5467.
• Sunnemark, Ludvig (2019). ANC backar i Sydafrika - vad händer härnäst? Internationalen. ISSN 0345-5467. 44(20), s. 5–5.
• Sunnemark, Ludvig; Assmo, Per & Sunnemark, Fredrik (2021). Segregationen i Trollhättan. En lägesrapport. Högskolan Väst. Vis sammendrag

  Trollhättan är en av Sveriges mest segregerade kommuner. Det har bekräftats och diskuterats gång på gång, såväl i studier som i media och i offentlig och politisk debatt. Rapporter om våld, kriminalitet och ekonomisk ojämlikhet, liksom skillnader i tillgången till service, utbildning och resurser, har presenterats upprepade gånger. Som en konsekvens har Trollhättans stad tilldelats medel av DELMOS (Delegationen mot segregation, en statlig myndighet med uppdrag att undersöka och minska segregation) för att i samarbete med Högskolan Väst undersöka segregationen i två forskningsprojekt. Den här rapporten presenterar det första av dessa projekt. Segregationen i Trollhättan ger upphov till en svår utmaning i stadens strävan mot social hållbarhet, så som det definieras inom ramen för Agenda 2030. Förutom att segregation skapar ekonomiska klyftor försvårar det jämlik distribution av välfärd och service. För att arbeta mot detta mönster, och för uppfyllelse av de globala målen, i Trollhättans stad krävs förståelse för hur segregationen ser ut just här – vilka områden är mest utsatta respektive mest privilegierade? – något som uppdateras i takt med att nytt material och nya perspektiv görs tillgängliga. I syfte att vara kort och lättfattlig fokuserar rapporten på de variabler som är att betrakta som allra mest centrala för förståelsen av segregation. För det första handlar det om ekonomisk standard, presenterad utifrån hur varje områdes befolkning fördelas över de riksövergripande inkomstkvartilerna. Detta ger en övergripande bild av de boendes ekonomiska ställning och klasstillhörighet. För det andra handlar det om etnisk bakgrund, presenterad utifrån hur stor del av befolkningen i varje område som har ”svensk bakgrund” respektive ”utländsk bakgrund”, där utländsk bakgrund innebär att man själv och/eller båda ens föräldrar är födda utanför Sverige. För det tredje handlar det om boendeform, presenterad utifrån hur olika upplåtelseformer – äganderätt, bostadsrätt eller hyresrätt – är representerade i olika områden.

• Sunnemark, Ludvig (2020). Det arbetsintegrerade lärandets techne och episteme: En kartläggning av hur arbetsintegrerat lärande (AIL) förstås och används i Högskolan Västs programutbud. Högskolan Väst. Vis sammendrag

  Under 2000- och 2010-talen har begreppet arbetsintegrerat lärande (AIL) blivit vanligt förekommande inom utbildningspolitiska och utbildningsteoretiska diskussioner. Genom att se på AIL som ett mångfaldigt, och stundtals ganska abstrakt, fält för kunskapsteoretiska, pedagogiska och utbildningspolitiska diskussioner, vilka enas i en ambition att överbrygga den historiskt viktiga dikotomin mellan episteme och techne, önskar denna rapport kartlägga vad som sker med AIL-teorins övergripande principer när de tolkas och implementeras in i konkreta utbildningar. Ett sådant fokus tillåter a) en teoretisk fokuserad diskussion som möjliggör synen på pedagogiska och utbildningspolitiska principer som mångtydiga och flexibla samt b) en förtydligande redovisning av vad AIL kan tänkas innebära i faktisk utbildningspraktik. Med Högskolans Västs programbeskrivningar som material redovisar rapporten hur begreppen episteme och techne tolkas inom ramarna för AIL-relaterad utbildningsverksamhet, och kartlägger därmed en del av den kunskapsteoretiska grunden för AIL i praktisk implementering. Framför allt syftar den dock till att belysa det faktum att AIL som mötesplats mellan akademi och AIL-teori, alternativt mellan akademi och arbetsplatser, alltid måste förstås som ett möte mellan olika kunskaper, intressen och traditioner, vilket kan föranleda såväl förhandlingar som konflikter. Därmed måste varje given utbildnings ”ursprungliga” ämnesidentitet förstås som synnerligen viktig för hur AIL slutligen kommer att utformas på konkret nivå: för professionsinriktade utbildningar utgör AIL framför allt en marknadsföringsmässig eller retorisk strategi för att accentuera utbildningens koppling till en given profession eller givna arbetsplatser; för utbildningar som utgår ifrån en akademisk disciplinär identitet utgör AIL istället en medveten omartikulationsstrategi, där ämnesdisciplinens abstrakta, teoretiska eller vetenskapliga kunskap (episteme) uppmanas kommuniceras eller omvandlas till praktiskt gångbar kunskap (techne) relevant för en uppsättning arbetsplatser eller yrken. På grund av den påverkan som ämnesidentiteten tycks utöva på de resulterande formerna för AIL är det viktigt att i framtida samverkansprojekt inte försöka ”anpassa bort” ämnesspecificiteter utan istället se dem som nödvändiga komponenter i konstruktionen av begripliga AIL-projekt och därmed vara uppmärksam på eventuella maktstrukturer eller intressekonflikter som kan uppstå inom diverse samverkansytor.

• Sunnemark, Ludvig & Thörn, Håkan (2019). Decolonizing Higher Education in a Global Post-Colonial Era. #RhodesMustFall from Cape Town to Oxford. Göteborgs universitet. Vis sammendrag

  Considering globalization as intimately tied to a post-colonial conjuncture, the examination of actual and concrete initiatives of re-, de- or post-colonization becomes essential for the understanding of globalization as such. Recently, a global movement for the decolonization of higher education has played a great role for such initiatives. Here, the #RhodesMustFall-movement can be seen as particularly important. Starting at the University of Cape Town and eventually spreading to Oxford University, the movement initially protested statues of Cecil Rhodes present at both sites, eventually expanding to a larger politics of decolonization. Given the global spread of the movement, a comparative study on the two movement formations enables an examination of the partially similar, partially differing, conditions and characteristics of decolonial politics in contemporary post-colonial globality. Departing from collective identity theory and discourse theory, social movements are understood here as articulatory interventions into tensions and oppositions appearing throughout modernity. Methodologically, this entails a focus on movement texts (500 pages of posts, articles, essays and manifestoes) submitted to discourse analysis and contextualized in relation to intertwined local, national and global settings. Here I argue that the #RhodesMustFall-movements become stakeholders in the constitution of a global Fanonian field of decolonial politics in which coloniality is attacked as a foundational structure unreachable through reformism. However, movement discourse is necessarily transformed in relation to specific contextual situations, thus rendering the global Fanonian field of decolonial politics partially differentiated: the primary characteristic of the UCT-formation’s discourse is its construction of a black majority populus, constitutive of a broad hegemonic discourse of decolonization; in contrast to this, the Oxford formation’s discourse is largely shaped by the diasporic situation of formerly colonized peoples within ex-metropolis, thus putting the focus of movement discourse on constructing multiple plural subjectivities and recovering issues of race and coloniality from political margins.

Se alle arbeider i Cristin