Disputas: Oscar Hemer

Oscar Hemer ved Sosialantropologisk institutt vil forsvare sin avhandling for graden dr.philos. (doctor philosophiae):

Writing Transition. Fiction and Truth in South Africa and Argentina

Prøveforelesning

Tid: 1. september kl 10.15-12.00
Sted: auditorium 3, Eilert Sundts hus

Selvvalgt emne: 

  Writing Ethnography - A Writer's Approach to Anthropology

Oppgitt emne:

Literary texts as ethnographic data: challenges of context and comparison

 

Bedømmelseskomité:

1. opponent: Professor Nigel Rapport, Department of Social Anthropology, University of St Andrews.

2. opponent: Professor Helena Wulff, Socialantropologiska institutionen, Stockholms universitet.

Professor Odd Are Berkaak, Sosialantropologisk institutt, Universitetet i Oslo, er koordinator og komiteens tredje medlem.

 

Leder av disputas

Professor Christian Krohn-Hansen, Sosialantropologisk institutt, Universitetet i Oslo

 

Pressemelding

Fiktionens sanning i Sydafrika och Argentina

Vad kan fiktionen säga oss om världen, som journalistiken och vetenskapen inte kan?  Med denna enkla men ofantliga fråga reste jag till först Sydafrika och sedan Argentina – två länder som jag har ett långvarigt personligt förhållande till. Huvudskälet till mitt val av just dessa sinsemellan mycket olika exempel är att de delar erfarenheten av ett våldsamt och dramatiskt nära förflutet – i Sydafrika avvecklingen av rasåtskillnadspolitiken (apartheid) och övergången till svart majoritetsstyre, i Argentina återgången till bräcklig demokrati efter den senaste militärdiktaturens utrotningskrig mot den revolutionära vänstern. Jag ville veta vilken roll litteraturen har spelat i de senaste decenniernas samhällsomvandling – och hur författare i Sydafrika respektive Argentina själva ser på sin uppgift i ett samtidshistoriskt perspektiv.

I båda länderna har sanningen varit – och är - politiskt kontroversiell. De fiktiva gestaltningarna av det nära förflutna har konkurrerat med verkliga vittnesmål om ohyggliga brott mot de mänskliga rättigheterna. Förhållandet mellan fiktion och verklighet har varit konfliktfyllt, men också konstnärligt fruktbart. Det jag kommit fram till, genom läsning och intervjuer, är att litteraturen har fyllt en viktig (oersättlig) funktion i utforskandet och bearbetningen av en traumatisk och ännu omtvistad historia. Det finns i båda länderna flera lysande exempel på författare och filmskapare som, med fiktionen som verktyg, har undersökt sin samtid, blottlagt offentliga lögner och självbedrägerier, och kritiskt ifrågasatt skapandet av nya nationella myter och identiteter.

Frågan om fiktionens sanning har för mig också inneburit en utmaning att hitta en form som i någon mening är kongenial med undersökningens innehåll. Resultatet har blivit ett experiment: en akademisk avhandling som gränsar mot både journalistiken och litteraturen, med inslag av reportage, essä och memoar.

 

  

Vitenskapelig/fagrettet sammendrag

The thesis is the result of a four-year research project, which takes its point of departure in a simple, vast question: What can fiction tell us about the world that journalism and science cannot? The truth of fiction – if there is one – must obviously entail something other than factual truth. But how can it be assessed? This dilemma is tackled by exploring two specific cases, South Africa and Argentina, and the relationship between literary fiction and society’s dramatic transformation in the two countries over the past three decades.

South Africa and Argentina are both extraordinarily rich in literary production and moreover share a common experience of transition from a traumatic near past; in South Africa the system of racial segregation known as apartheid and the culmination of violence in the ”interregnum years”; in Argentina the latest military dictatorship and its ”dirty war” on the militant left, which took the character of extermination.

The concept of transition has different connotations in the two cases, primarily due to the diametrically opposed outcomes of the political militancy. The demise of the apartheid state was conceived as the victory of the liberation struggle, whereas Argentina’s return to democracy was in a way the result of a double defeat; the annihilation of the revolutionary guerrillas, followed by the humiliation for their vanquishers in the disastrous campaign to reconquer Malvinas (the Falklands) from Great Britain.

Given the dissimilar historical contexts and diverging cultural traditions, the experiential correspondences between the two countries become the more striking. Literature has been a crucial means for differing attempts at looking the horrific past in the face and taking possession of history and memory. Both South Africa and Argentina abound with examples of interrogations of the present and the near past by means of fiction (or documentary forms with fictional elements) that arguably have played a proactive role in the transition process, by displaying public lies and self-deceptions, deconstructing prevailing myths rather than forging new identities.

One of the premises for the investigation has been to adopt the perspective of the author, rather than that of the academic researcher. Fifteen writers are interviewed extensively; more than “informants”, they are participants in a collaborative venture. But what does the writer’s perspective imply? Attempting, in praxis, to answer the question of fiction’s truth confronts the author with the dilemma of finding a single form that may, in some sense, be congenial with the content of the investigation. The solution to this presumably impossible dilemma is an experimental compromise: a basically discursive text that borders on both journalism and literature, incorporating reportage, essay and memoir.

Emneord: Disputas
Publisert 12. juli 2011 09:25 - Sist endret 7. jan. 2014 13:50