Erik Ludvig Sunnemark

• Sunnemark, Erik Ludvig & Thörn, Håkan (2021). Decolonizing higher education in a global post-colonial era: #RhodesMustFall from Cape Town to Oxford. Review of Education/Pedagogy/Cultural Studies. ISSN 1071-4413. doi: 10.1080/10714413.2021.2009749. Full text in Research Archive Show summary

  Considering globalization as part of a post-colonial conjuncture, the examination of the politics of decolonization is essential to understand key conflicts in global civil society. Recently, a global movement for the decolonization of higher education has played a key role in this context, with the #RhodesMustFall movement being particularly important. Starting at the University of Cape Town and spreading to Oxford University, the movement initially protested against the presence of statues of Cecil Rhodes at both sites. We argue that the #RhodesMustFall movement is part of what we call a global field of decolonial politics. We also demonstrate how movement discourse is necessarily rearticulated when shifting context: the primary characteristic of the UCT discourse is its constitution of “black” subjectivity, while the Oxford discourse is largely shaped by the diasporic situation of formerly colonized peoples within an ex-metropolis, constructing multiple plural subjectivities and recovering issues of race and coloniality from political margins.

View all works in Cristin

• Sunnemark, Erik Ludvig (2022). Sleepwalking into an era of climate apartheid from which no one is immune. Global civil society, COP26, and decolonial climate justice after the covid-19 pandemic.
• Sunnemark, Erik Ludvig (2021). Är motståndet mot COP26 början på en ny, radikal klimatrörelse? Internationalen. ISSN 0345-5467.
• Sunnemark, Ludvig (2019). ANC backar i Sydafrika - vad händer härnäst? Internationalen. ISSN 0345-5467. 44(20), p. 5–5.
• Sunnemark, Ludvig; Assmo, Per & Sunnemark, Fredrik (2021). Segregationen i Trollhättan. En lägesrapport. Högskolan Väst. Show summary

  Trollhättan är en av Sveriges mest segregerade kommuner. Det har bekräftats och diskuterats gång på gång, såväl i studier som i media och i offentlig och politisk debatt. Rapporter om våld, kriminalitet och ekonomisk ojämlikhet, liksom skillnader i tillgången till service, utbildning och resurser, har presenterats upprepade gånger. Som en konsekvens har Trollhättans stad tilldelats medel av DELMOS (Delegationen mot segregation, en statlig myndighet med uppdrag att undersöka och minska segregation) för att i samarbete med Högskolan Väst undersöka segregationen i två forskningsprojekt. Den här rapporten presenterar det första av dessa projekt. Segregationen i Trollhättan ger upphov till en svår utmaning i stadens strävan mot social hållbarhet, så som det definieras inom ramen för Agenda 2030. Förutom att segregation skapar ekonomiska klyftor försvårar det jämlik distribution av välfärd och service. För att arbeta mot detta mönster, och för uppfyllelse av de globala målen, i Trollhättans stad krävs förståelse för hur segregationen ser ut just här – vilka områden är mest utsatta respektive mest privilegierade? – något som uppdateras i takt med att nytt material och nya perspektiv görs tillgängliga. I syfte att vara kort och lättfattlig fokuserar rapporten på de variabler som är att betrakta som allra mest centrala för förståelsen av segregation. För det första handlar det om ekonomisk standard, presenterad utifrån hur varje områdes befolkning fördelas över de riksövergripande inkomstkvartilerna. Detta ger en övergripande bild av de boendes ekonomiska ställning och klasstillhörighet. För det andra handlar det om etnisk bakgrund, presenterad utifrån hur stor del av befolkningen i varje område som har ”svensk bakgrund” respektive ”utländsk bakgrund”, där utländsk bakgrund innebär att man själv och/eller båda ens föräldrar är födda utanför Sverige. För det tredje handlar det om boendeform, presenterad utifrån hur olika upplåtelseformer – äganderätt, bostadsrätt eller hyresrätt – är representerade i olika områden.

• Sunnemark, Ludvig (2020). Det arbetsintegrerade lärandets techne och episteme: En kartläggning av hur arbetsintegrerat lärande (AIL) förstås och används i Högskolan Västs programutbud. Högskolan Väst. Show summary

  Under 2000- och 2010-talen har begreppet arbetsintegrerat lärande (AIL) blivit vanligt förekommande inom utbildningspolitiska och utbildningsteoretiska diskussioner. Genom att se på AIL som ett mångfaldigt, och stundtals ganska abstrakt, fält för kunskapsteoretiska, pedagogiska och utbildningspolitiska diskussioner, vilka enas i en ambition att överbrygga den historiskt viktiga dikotomin mellan episteme och techne, önskar denna rapport kartlägga vad som sker med AIL-teorins övergripande principer när de tolkas och implementeras in i konkreta utbildningar. Ett sådant fokus tillåter a) en teoretisk fokuserad diskussion som möjliggör synen på pedagogiska och utbildningspolitiska principer som mångtydiga och flexibla samt b) en förtydligande redovisning av vad AIL kan tänkas innebära i faktisk utbildningspraktik. Med Högskolans Västs programbeskrivningar som material redovisar rapporten hur begreppen episteme och techne tolkas inom ramarna för AIL-relaterad utbildningsverksamhet, och kartlägger därmed en del av den kunskapsteoretiska grunden för AIL i praktisk implementering. Framför allt syftar den dock till att belysa det faktum att AIL som mötesplats mellan akademi och AIL-teori, alternativt mellan akademi och arbetsplatser, alltid måste förstås som ett möte mellan olika kunskaper, intressen och traditioner, vilket kan föranleda såväl förhandlingar som konflikter. Därmed måste varje given utbildnings ”ursprungliga” ämnesidentitet förstås som synnerligen viktig för hur AIL slutligen kommer att utformas på konkret nivå: för professionsinriktade utbildningar utgör AIL framför allt en marknadsföringsmässig eller retorisk strategi för att accentuera utbildningens koppling till en given profession eller givna arbetsplatser; för utbildningar som utgår ifrån en akademisk disciplinär identitet utgör AIL istället en medveten omartikulationsstrategi, där ämnesdisciplinens abstrakta, teoretiska eller vetenskapliga kunskap (episteme) uppmanas kommuniceras eller omvandlas till praktiskt gångbar kunskap (techne) relevant för en uppsättning arbetsplatser eller yrken. På grund av den påverkan som ämnesidentiteten tycks utöva på de resulterande formerna för AIL är det viktigt att i framtida samverkansprojekt inte försöka ”anpassa bort” ämnesspecificiteter utan istället se dem som nödvändiga komponenter i konstruktionen av begripliga AIL-projekt och därmed vara uppmärksam på eventuella maktstrukturer eller intressekonflikter som kan uppstå inom diverse samverkansytor.

• Sunnemark, Ludvig & Thörn, Håkan (2019). Decolonizing Higher Education in a Global Post-Colonial Era. #RhodesMustFall from Cape Town to Oxford. Göteborgs universitet. Show summary

  Considering globalization as intimately tied to a post-colonial conjuncture, the examination of actual and concrete initiatives of re-, de- or post-colonization becomes essential for the understanding of globalization as such. Recently, a global movement for the decolonization of higher education has played a great role for such initiatives. Here, the #RhodesMustFall-movement can be seen as particularly important. Starting at the University of Cape Town and eventually spreading to Oxford University, the movement initially protested statues of Cecil Rhodes present at both sites, eventually expanding to a larger politics of decolonization. Given the global spread of the movement, a comparative study on the two movement formations enables an examination of the partially similar, partially differing, conditions and characteristics of decolonial politics in contemporary post-colonial globality. Departing from collective identity theory and discourse theory, social movements are understood here as articulatory interventions into tensions and oppositions appearing throughout modernity. Methodologically, this entails a focus on movement texts (500 pages of posts, articles, essays and manifestoes) submitted to discourse analysis and contextualized in relation to intertwined local, national and global settings. Here I argue that the #RhodesMustFall-movements become stakeholders in the constitution of a global Fanonian field of decolonial politics in which coloniality is attacked as a foundational structure unreachable through reformism. However, movement discourse is necessarily transformed in relation to specific contextual situations, thus rendering the global Fanonian field of decolonial politics partially differentiated: the primary characteristic of the UCT-formation’s discourse is its construction of a black majority populus, constitutive of a broad hegemonic discourse of decolonization; in contrast to this, the Oxford formation’s discourse is largely shaped by the diasporic situation of formerly colonized peoples within ex-metropolis, thus putting the focus of movement discourse on constructing multiple plural subjectivities and recovering issues of race and coloniality from political margins.

View all works in Cristin